shopping-cart2.png
Titel:

Fång och sjukdomsförloppet

Forfatter:
Veterinär Nanna Luthersson, 
Publiceringsdato:
28-02-2013, 
Kategori:
Kategori: Heste
Kort tekst:
Denna artikel behandlar fång, med en beskrivning av sjukdomsförloppet och vilka förändringar det orsakar i hästens hovar. Orsakerna kommer nämnas, eftersom kännedomen till orsakssamanhangen är en förutsättning för att kunna förebygga sjukdomen. Behandlingen av fång kommer att beskrivas, eftersom den moderna behandlingen av fång, tar utgångspunkt i nuvarande kunskap. Den korrekta behandlingen av fång är därför inte den samma som man använde för 10 år sedan. Nya forskningsresultat kan mycket väll resultera i nya behandlingsmetoder under de kommande åren, om man lägger tid på några av de processer, som slutar med fång.
Lang tekst:

__________________________________________
 

          HighFibreNuts    
__________________________________________

Våren är härlig, både för djur och människor. Solen står högre på himlen, vi får alla mer energi och gräset börjar växa. Hästarna kan vara ute längre och njuter av de första grässtråna som dyker upp. Men för en del hästar slutar denna tid i en mardröm, på grund av gräset! Det är alla som har haft en häst eller ponny med fång eniga om. Av alla de sjukdomar som kan drabba våra hästar, är fång en av de mest smärtfulla. Fång är som regel inte dödlig, men resulterar ofta i långvarigt lidande för hästen. En del fånghästarna måste till slut avlivas på grund av kroniska förändringar i hoven och konstanta smärtor. För ägaren betyder sjukdomen stora veterinärräkningar, förutom det förfärliga i att se sin häst lida utan att kunna göra särskilt mycket för att hjälpa den.

Vi vet efter hand en del om denna sjukdom och kan förstå många av de processer, som orsakar de kroniska förändringarna i hästens hovar. Det finns dock fortfarande många ouppklarade processer, och forskare från flera olika länder arbetar hårt på att hitta de saknade pusselbitarna.

Fångsymptom

Hästägare som haft en fånghäst, vet vilka symptom som följer med denna sjukdom. Hästen blir stel och mycket ovillig till att gå, speciellt på hårt underlag. Den lutar sig ofta bakåt och lägger vikten på bakbenen, och avlastar därmed frambenen (se figur 1). Framhovarna är varma, och man kan känna en tydlig puls på insidan av skenbenet( båda frambenen). Vid allvarlig fång kan hästen få fång på alla fyra ben. Om hästen inte blir behandlad direkt, eller om behandlingen inte kan stoppa processen, förvärras smärtan varje dag. Hästen ligger ner en stor del av tiden och får svårt att resa sig. Dessa är de klassiska symptomen, och när man ser dem, finns det inget tvivel, varken som hästägare eller veterinär. Om sjukdomen får lov att utveckla sig ytterligare och hästen inte avlivas i tid, slutar det med att hovbenet på ett eller båda frambenen bryter sig igenom sulan och hästen står med blottat ben mot underlaget.

Figur 1 (Klicka på bilden för att förstora)
 forfangen_hest 

Figur 1: Bilden visar en fånghäst. Den står bakåtlutad för att avlasta frambenen. Den vill inte gå och absolut inte på hårt underlag. Denna häst har redan haft fång under en period, som man kan se på de liggsår, den har vid höftknölen och de utvidgade näsborrarna visar hur starka smärtor hästen måste leva med. 

Sjukdomen kan tyvärr också komma smygandes, och då kan det vara väldigt svår att upptäcka. Hästen kan i början gå långsammare än den brukar, den står mer stilla och verkar lite ”dum”, när den ska ledast över gårdsplanen på väg till hagen. När symptomen kommer smygandens, är det viktigt att starta behandling snarast möjligt, då man redan gått miste om viktig tid, än om hästens står med akut fång med alla klassiska tecken. Ju längre tid det går från det att sjukdomen startar tills det att man påbörjar behandling, desto större förändringar uppstår i hästens hovar. Det bidrar till ett långvarigt sjukdomsförlopp och förvärrar hästens prognos.

Varför gör det så ont?

De våldsamma smärtorna vid fång beror på syrebrist, vävnadsskadan och blödningen i de inre lamellerna, som innehåller många nerver. Graden av smärta hänger ihop med omfattningen av vävnadsförstörelsen. Om hästen har stora smärtor, som inte kan dämpas med hjälp av smärtstillande medicin, beror det ofta på en utbredd skadegörelse av hovens lameller. Det behöver inte alltid visa sig på röntgen, då graden av rotation bestäms av trycket från böjsenan. Om bilden är tagen tidigt i förloppet, eller om hästen har stått stilla, är omfattningen av skadorna inte synliga. Röntgenbilden är dock ett värdefullt hjälpmedel till att värdera skadornas omfång samt till fastställande av en prognos. De ska dock värderas med omtankte, och hästens smärtnivå ska tas med i övervägningen om det fortsatta förloppet.

Orsaker till fång

Det finns många orsaker till fång hos hästar och ponnyer. I takt med att vår kunskap om fång blir större, kan vi uppmärksamma fler och fler orsaker, och sjukdomen kan mycket väll sluta med att bli betraktat som ett symptomkomplex, där många olika orsaker påverkar hästens kretslopp och hovar på samma sätt och därmed orsakar fång. Det är dock några orsaker, som uppträder oftare än andra.

  1. För mycket gräs är den vanligaste orsaken, och det är normalt det man förknippar med fångsymptomen. Gräset roll i fångförloppet vet vi efterhand en del om, det kommer vi närmare in på i nästa avsnitt.
  2. För mycket kraftfoder eller spannmål är också en frekvent orsak till fång, speciellt om hästen föräter sig i större mängder än den normalt är van att få. För mycket spannmål kan överskrida tunntarmens kapacitet till att smälta och uppta stärkelse. Det gör, att stärkelsen passerar ut i stortarmen, där den jäser och producerar mjölksyra. Hela fångkaskaden fortsätter därefter på samma vis, som när hästen äter för mycket gräs.
  3. Övervikt eller fetma kan både vara en direkt orsak till fång, men också en bidragande faktor tillsammans med andra som exempelvis för mycket gräs. 
  4. Allvarliga infektionssjukdomar kan enkelt sluta med fång. Här är det vanligaste infektionstillståndet livmoderinfektioner efter en kvarhållen efterbörd, allvarliga virusinfektioner och bukhinneinflammation efter kolikoperationer.
  5. Mekanisk skadegörelse av hovarna efter en längre galopp i en frusen hage eller på asfalt, kan orsaka fång. Den mekaniska skadegörelsen av hovarna förstärks ytterligare, om hästen är överviktig eller har långa hovar.
  6. Fång kan också uppstå efter en längre tid av viktmässig överbelastning vid allvarliga skador som exempelvis benbrott. I dessa situationer kan hästen inte stödja på det sjuka benet och överbelastar det motsatta benet. Fång på det friska benet är en vanlig komplikation vid dessa allvarliga skador. Denna form av fång begränsas till en hov i motsättning till de flesta andra tillfällen, där antingen båda framhovarna eller alla fyra ben är påverkade.
  7. Vissa typer av medicin kan orsaka fång, speciellt långtidsverkande binjurebarkhormon som används till allergihästar med luftvägsproblem eller hästar med sommareksem.
  8. Cushing´s Disease (godartadtumör i hjärnans hypofys), är en förhållandevis vanlig orsak till kronisk fång hos äldre eller gamla hästar.

Denna långa uppbromsning av orsaker till fång blir säkert längre i loppet av de kommande åren, i takt med att vår kunskap för fång blir större. Vi saknar speciellt kunskap, som kan säga oss, varför en del hästar är väldigt känsliga för fång, medan andra aldrig någonsin får denna sjukdom. Vi kan dock med säkerhet fastslå, att om hästen en gång har haft fång, får den det lättare igen. Därför ska man vara extra uppmärksam och försiktig, om man har en häst eller ponny som har haft fång.

Gräsets innehåll av kolhydrater

Det har genom åren funnits många teorier om gräsets betydning för utvecklingen av fång hos hästar och ponnyer. Under en övergångsperiod trodde man, att det berodde på för mycket protein i gräset. Det finns dock ingen tvivel om, att det är gräsets innehåll av kolhydrater och socker, som är den stora syndaren i detta sammanhang. När växter blir utsatta för solljus, producerar de kolhydrater med hjälp av fotosyntesen. Luftens koldioxid och vatten blir ombildat till sukrose som är en sockermolekyl. Sukrosen använder växten för att växa, och produktionen beror först och främst på mängden solljus och lufttemperaturen. Om plantan producerar mer sukrose än den behöver, ombildar vissa plantor sukrose till fruktan. Fruktan är också en kolhydratförbindelse och består av många sukrosemolekyler. Fruktan används av plantan som en energidepå, och produktionen av fruktan bestäms därför av plantans växthastighet. Om plantan växer mer, använder den sukrosen i takt med att den produceras. När det är kallt väder växer plantorna långsamare och därför samlas den producerade sukrosen i form av fruktan. Fruktan kan orsaka en lång rad processer, som tillsammans medför att hästen får fång.

Hur undviker vi för stora mängder fruktan?

Uppkomsten av fång hör ihop med mängden fruktan i gräset. Ju mer gräs hästen hinner äta, och ju högre koncentrationer av fruktan som det finns i gräset, desto mer ökas risken för fång. Man vet dock, att mängden fruktan i gräset skiftar mycket. Förhållanden som solljus, temperatur, årstid, plantsorter och plantornas ålder har ett stort inflytande på mängden fruktan i gräset. Genom att förstå dessa olika förhållanden, kan man i högre grad styra hästens fruktanupptagelse, och man kan därmed reducera risken för fång.

Undvik gräset, när solen lyser en kall vårdag

Plantorna producerar sukrose i dagsljus, och produktionens storlek är direkt beroende på mängden solljus. Temperaturen bestämmer plantornas ämnesomsättning och tillväxt, vid låga temperaturer avstannar tillväxten, och plantorna hinner förbruka uppsamlad fruktan. Gräset innehåller därför det högsta koncentrationerna av fruktan, när solen skiner under kalla eller kyliga temperaturer. Det är ofta på våren och hösten, speciellet under morgontimmarna efter en kall natt, när det fortfarande är frost eller kraftig dagg på gräset ( se figur 2). Man bör därför undvika att släppa ut hästar och ponnyer som har en tendens till fång på gräs, tills temperaturen har stigit, daggen har försvunnit och plantorna börjar växa och använda deras fruktan. Mitt på sommaren, när temperaturen är hög, plantorna blommar och fröar, är deras energiförbrukning hög, och mängden uppsamlad fruktan är därför låg.

Figur 2 (Klicka på bilden för att förstora)
 hest 
Figur 2: Gräset innehåller höga koncentrationer av fruktan, när solen skiner vid kalla eller kyliga temperaturer. Det är oftast på våren eller hösten, speciellt under morgontimmarna efter en kall natt, då det fortfarande är frost eller kraftig dagg i gräset. Man bör därför undvika att släppa ut hästar eller ponnyer som är känsliga för fång, tills temperaturen har stigit, frosten är borta och plantorna börjar växa och använda sin fruktan igen. Avbetade hagar bidrar dock med mindre mängder gräs, och därmed mindre mängder fruktan.

Undvik grässtubb efter att gräset har slåtts

Det är stor skillnad på, var i plantan som fruktanen förvaras. Innehållet i bladen är mycket lägre än innehållet i skaften. I gräs innehåller bladen i genomsnitt ca 76 gram fruktan per kilo torrsubstans, medan skaften innehåller 362 gram fruktan per kilo torrsubstans. Stubben på en slagen höåker är därför mycket värre än på en välhållen åker, som är i aktiv växt med hjälp av betning och regelbunden skötsel. Detta är det motsatta av, vad man tror. Mängden av gräs är dock fortfarande avgörande för, hur mycket fruktan hästen intar. Om hästen släpps ut i en välhållen hage, ska man försäkra sig, att arealen är tillräckligt begränsad och höjden av gräset är tillräckligt lågt, så att det samlade gräsinnehållet hålls nere.

 Tabel 1

Grässorter Fruktan innehåll (g/kg) mätt i gräsets torrsubstans
  Kyligt väder (5-10° C) Varmt väder (11-25° C)
 Vanligt hundgräs 130 8
 Ängssvingel 220 0
 Vanligt rajgräs 210 10
 Timotej 111 2


Tabel 1: Visar olikheterna i produktionen av fruktan beroende på växtart och vid olika temperaturer. Produktionen av fruktan är generellt högre vid lägre temperaturer, eftersom plantans tillväxt avstannar i kallt eller kyligt väder. Fotosyntesen, som producerar energi i form av kolhydrater, är uteslutande ljusberoende. Därför kommer det samlas kolhydrater i form av fruktan, när det är kallt väder. Mängden fruktan skiljer sig från olika växtarter, och det kan därför vara en fördel att välja grässorter med låg fruktanproduktion, när man ska anlägga nya gräsarealer till hästar och ponnyer med tendens till fång.

Välj de rätta grässorterna

Mängden fruktan bestäms av grässorten. Det har gjorts undersökningar på olika gräsarter där man funnit stora skillnader i deras förmåga att uppsamla fruktan (se tabell 1). Klöver ska undvikas på grund av den snabba tillväxten, och stora produktionen av kolhydrater. Klöver uppsamlar inte fruktan, men har en hög produktion av stärkelse. Den stärkelse klöver producerar, påminner mycket om de förgrenade kolhydratsmolekylerna, som finns i korn, och som tar förhållandevis lång tid för hästen att smälta. Stora mängder klöver i gräset kan därför enkelt överdoseras hästens tarmkanal med stärkelse, och på det viset starta en jäsningsprocess i stortarmen och därmed öka risken för fång. Grässorter som svingel och rajgräs (speciellt italiensk rajgräs) samlar stora mängder fruktan, medan timotej och cikiroe endast samlar minimala mängder. Denna kunskap bör med tiden resultera i gräsblandningar, som är speciellt sammansatta till hästar och ponnyer med tendens till fång. 

En fång häst ska inte svältas

En fång häst är en allvarligt sjuk häst, och den ska därför inte svältas. För att klara de våldsamma smärtpåverkningar och vävnadsskador, som uppstår vid fång, behöver hästen både energi och nödvändiga näringsämnen. Blodsockret skal hållas uppe, annars riskerar hästen ytterligare komplikationer med fet i blodet (hyperlipämi). Detta är speciellt viktigt, om hästen eller ponnyn är överviktig. Självklart önskar vi, att hästen ska bli smalare, men denna viktförlust ska ske kontrollerat och gradvis. Den vanliga kuren med halm och morötter är därför inte särskilt lämplig. Hästen får inte utfodras med spannmål (korn, havre) eller gräs, man ska istället använda hö. Höet ska vara torrt och av en rimligt god kvalité, Hösilage är inte lämpligt, eftersom det dels innehåller sockerrester och är förhållandevis surt. Båda delarna påverkar stortarmen negativt.

Om hästen är väldigt överviktig, räcker det med bra hö i uppvägda mängder och en god vitamin/mineralblandning. Om hästen inte är våldsamt överviktig eller har gått ned tillräckligt i vikt, kan man med fördel ge snittad Lucern och eventuellt lite olja tillsammans med höet och en vitamin/mineralblandningen. Lucern har fördelen att det endast samlas mycket små mängder kolhydrater i plantan, och inte i form av fruktan.
I takt med att våra behandlingsmetoder blir mer effektiva och ägaren mer uppmärksam på en snabb behandling, blir resultatet bättre och bättre. Men allt för många hästar får fortfarande fång, och allt för många måste avlivas på grund av våldsamma smärtor och kroniska förändringar. Det viktigaste är därför att undvika att hästen får fång. Förbyggande är mycket enklare och mera effektivt än läkning, när det handlar om fång. 

 

Referenser
Briggs, K. (2001) The Latest on Laminitis. The Horse, august 2001, 32-44
Longland, A. og Cairns, A.J. (2000) Fructans and their Implications in the Aetiology of Laminitis. Dodson&Horrell Ltd. 3rd International Conference on Feeding Horses, 2000, 52-55
Hinckley, K. (1997) Laminitis from an endocrinologist´s viewpoint. Dodson&Horrell Ltd. 2nd.International Conference on Feeding Horses (1997)
Jurga, F. (1999) Pasture Paranoia. New ideas for laminitis prevention. The Horse, februar 1999, 95-99
Hollands, T.(2000) Update on fructans and their possible link to laminitis. Equitalk, Editiion 1. Dodson&Horrell Ltd. 2000.
Pollit, C (2002) Aetiology of fruktan-induced laminitis; mechanism of fruktan involvement, alteration of hindgut microflora and quantities required. Dodson&Horrell Ltd. 4th International Conference on Feeding Horses (marts 2002)
© 2007 Brogaarden. Artiklen eller uddrag heraf må ikke gengives uden tilladelse

Anmäl dig till nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och bli uppdaterad på det senaste från vår foderrådgivning, få erbjudanden och information om föredrag och evenemang. Nyhetsbrevet kommer ut max en gång i veckan, och din mail stannar hos oss.

 

Fyll i namn och e-mail här under

Kundservice öppetider

Mån– tors 8-16
Fre 8-15

Telefon: 040 87 613
E-mail: Klicka här

Brogaarden  • Postadress: Slagthuset, 211 20 Malmö • Tel. 040 87 613 • E-post: kundservice@brogaarden.eu • Org. Nr.: 556910-1420

INFORMATION OM COOKIES (KAKOR)

Vår webbsida använder sig, som de flesta andra webbsidor, av cookies för att ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookies är små textfiler som läggs på din dator eller mobiltelefon när du använder vår webbsida.
Våra cookies hjälper oss att:
- Göra att webbsidan fungerar som du förväntar dig.
- Sparar dina inställningar från ena besöket till nästa.
- Förbättra din laddningstid och säkerhet när du använder webbsidan.
- Möjliggöra att du enkelt kan sprida innehåll vidare i sociala nätverk såsom Facebook och Twitter.
- Ge dig relevant information på vår egen och andras webbsidor.
- Samla in anonym statistik i syfte att förbättra webbsidans prestanda och funktionalitet samt utvärdera marknadsföringsinsatser.
Ytterligare information om cookies finns på denna sida.

Varan läggs i varukorg

Handla vidare
Till korgen